AVHANDLINGSSPECIALISTEN

Länkar

  Allmänt

Länkar, databaser m.m.

Uppsala universitetsbiblioteks Hjälpmedel vid informationssökning är en utmärkt, grundläggande översikt med bra länkar.

Via Svesök kommer man dels till en databas som innehåller alla svenska webresurser (de är drygt 15 miljoner), och dels till en mycket omfattande samling utvalda länkar, fördelade på tio ämnesområden.

Kungliga Biblioteket (LIBRIS) har ställt samman en praktisk länklista över olika svenska specialdatabaser.

Santa Monica College Library har publicerat en länksamling ”Academic Research Using the Web” med en mängd länkar och förståndiga tips.

Diana Hacker och Barbara Fister har publicerat Research and documentation online med nyttiga länkar till hjälp att hitta material och dokumentera det.

Noodle Quest är en generator som skapar en sökstrategi och anvisar länkar beträffande ens ämne, sedan man fyllt i ett formulär. Inte bara en leksak; ger tips om länkar som man annars kanske skulle missat.

Via Kiosken kommer man till nyhetsmedia (huvudsakligen tidningar) i hela världen.

Svenska tidningar (inte bara på svenska!), utländska tidningar med svensk anknytning, nyhetsbyråer, presstjänster, en del etermedia och åtskilligt annat finns på Svenska dagstidningar online.

Universitet från jordens alla hörn – bortåt 7.000 stycken – hittar man lätt med hjälp av Klaus Försters Universities Worldwide.

Lika lätt hittar du svenska universitet, högskolor, universitetsbibliotek, samt en mängd andra utbildningsinstitutioner.

Bibliografiska databaser

Allmänt

CompletePlanet är en portal till över 70.000 databaser och specialinriktade sökmaskiner. Dess ambition är att ”provide the most comprehensive access point to searchable sites on the Web for the research and ’power user’ community needing sophisticated information and content access”.

getCITED är en ”free, online, member-driven academic database and discussion forum that enables scholars and scientists to post, link and share research from all academic disciplines”, skapad 2002 vid University of Alberta i Kanada. Som medlem kan man föra in information om sig själv och sina publikationer (med abstract), och vem som helst kan göra sökningar längs en rad olika parametrar. getCITED har uppmärksammats för sin sofistikerade uppbyggnad och fått en snabb start, men är naturligtvis beroende av att den blir känd och utnyttjad inom det vetenskapssamhälle den är avsedd för.

Böcker och bibliotek

Libris är samkatalogen för litteratur i de svenska vetenskapliga biblioteken. Oumbärlig för att ta reda på om en viss bok eller tidskrift finns i Sverige, och var. Du kan också söka litteratur inom ett visst område med hjälp av sökord eller klassifikationskod.

bibliotek.se samlar i en webresurs två svenska databaser: Libris (forsknings- och specialbibliotek) och BURK (folkbibliotekens samlingar). Här kan man alltså samtidigt söka i alla de offentligt finansierade bibliotekens samlingar av böcker, kartor, mikrofilm, musik, musiktryck, videokassetter, talböcker, tidningar, tidskrifter m.m.

I Karlsruhes universitetsbiblioteks ”virtuella katalog” (KVK) kan man samtidigt söka i ett drygt dussintal nationalbibliotek från hela världen, lika många stora tyska, österrikiska och schweiziska bibliotek, samt en handfull stora bokhandlare. På några minuter har man letat igenom över 75 miljoner böcker och tidskrifter.

Via Libweb kommer man lätt vidare till tusentals bibliotek i 115 länder, från Hongkongs olika universitetsbibliotek till stadsbiblioteket i Växjö, och via Libdex hittar man 18.000 bibliotek från hela världen. Och med avstamp i UNESCOs biblioteksportal hittar man inte bara bibliotek, utan också allehanda officiella webbplatser som t.ex. Jordaniens officiella statistik och information om efterlysta brottslingar i Guyana.

Tidskrifter

Ingenta är en databas som omfattar över 16 miljoner artiklar i drygt 28.000 tidskrifter inom ett mycket brett spektrum fackområden. (Innehåller, genom sammanslagning, bl.a. den tidigare tidskriftdatabasen Uncover.) Den lär vara ”the most comprehensive collection of academic and professional publications” man kan hitta på webben, den är gratis, och hålls ständigt helt aktuell. Till stor hjälp för litteratursökning utanför de specialinriktade databaserna. Mot avgift kan man få artiklarna per fax inom några timmar.

Avhandlingar

Har någon redan skrivit ditt ämne?

The Center for Research Libraries (CRL) är ett samarbetsprojekt mellan nordamerikanska universitet och forskningsbibliotek. Med deras hjälp kan du bl.a söka efter doktorsavhandlingar från länder utanför USA (Search collection databases > Dissertations database). (Varning dock för felskrivningar: ”The six-voice madrigals...” kallar de för ”The sex-voiced madrigals...”!)

ProQuest Dissertation Services låter vem som helst söka efter de senaste två årens amerikanska avhandlingar och en del europeiska. (Är man uppkopplad från en institution med avtal kan man söka från 1861 och framåt.) För några hundralappar får man avhandlingen inom en vecka.

Svenska avhandlingar och forskningsprojekt – både äldre och sådana som är under arbete – hittar man via webbplatsen forskning.se.

Se också DiVA, Digitala Vetenskapliga Arkivet, under Fulltextdatabaser > Böcker nedan!

Och redan nu ett ord om framtiden: Inom SVEP-projektet, ”Samordning av den SVenska högskolans Elektroniska Publicering”, håller man på att skapa en central ingång för svenska universitet och högskolors studentuppsatser och examensarbeten. Syftet är att underlätta elektronisk publicering av forskares och studenters egna arbeten vid universitet och högskolor samt att skapa effektiva söktjänster för dessa. Forskare och handledare rekommenderas att hålla kontakt med sitt lokala högskolebibliotek om utvecklingen!

Fulltextdatabaser

Böcker

Nätet har ju flera webplatser med fulltextlitteratur. På Bartlebys Great Books Online finns (förutom skönlitteratur) ordlistor, citatsamlingar, handböcker som t.ex. The American Heritage Book of English Usage, William Strunk, Jr., The Elements of Style och mycket annat.

Från Alex kan man ladda ner en mängd skönlitteratur av huvudsakligen engelska och amerikanska författare, men också verk av allehanda filosofer och tänkare från antiken och framåt.

Projekt Gutenberg låter besökaren ladda ner över 6.000 gratisböcker från olika håll i världen. Kvällen är räddad!

Projekt Runeberg i Linköping är en svensk motsvarighet till Projekt Gutenberg. Här kan man söka i äldre nordisk litteratur, både skönlitteratur och fackböcker, inklusive Sveriges bästa uppslagsverk: Nordisk familjeboks andra upplaga (1904–1926, ”Uggleupplagan”).

Questia, som säger sig vara ”the world’s largest online library.” har bortåt 50.000 böcker och 400.000 tidskrifts- och tidningsartiklar i fulltext. Det kostar en liten slant att kunna komma åt själva texterna, men eftersom man bl.a. kan söka på ämnen, ”research topics” m.m. kan den användas till litteratursökning alldeles gratis.

DiVA, Digitala Vetenskapliga Arkivet, är en portal som hjälper dig att hitta och ladda ner elektroniskt publicerade doktorsavhandlingar, examensarbeten och forskningsrapporter från ett antal universitet och högskolor i Norden. (Just nu har DiVA också en svenskspråkig portal, men den kommer att avvecklas till årsskiftet 2004–2005.)

Tidskrifter

En förbluffande mängd tidskrifter inom alla upptänkliga ämnen – från jazzmusik till djurförsök – är tillgängliga via nätet, och många av dem är gratis. På Electronic Journal Miner kan man leta på sökord, ämne och titel, och man kan begränsa sökningen till gratistidskrifter och/eller till publikationer som är peer-reviewed.

Lunds universitetsbiblioteks förträffliga Directory of Open Access Journals (DOAJ) omfattar nu över 1.100 gratis tillgängliga, vetenskapliga tidskrifter från en rad olika fält. Av dem är närmare 300 sökbara på artikelnivå.

Många svenska tidskrifter är tillgängliga gratis via Kungliga bibliotekets Svensk periodica online. Man kan leta bland dem ordnade alfabetiskt eller systematiskt enligt bibliotekens vanliga klassifikationssystem (SAB-systemet).

Ordböcker och lexika

Your Dictionary har ambitionen att länka till alla lexika av acceptabel kvalitet som finns på webben. F.n. är över 300 språk representerade.

Även SAOB, Svenska akademiens ordbok, ligger ute på www.

Vasa universitet i Finland har lagt ut en samling nyttiga länkar till engelska och amerikanska lexika av olika slag.

Både ”Merriam-Webster Collegiate Dictionary” och ”Merriam-Webster Collegiate Thesaurus” är gratis tillgängliga på nätet.

Encyclopædia Britannica erbjuder 3 dygns gratis provanvändning, sedan börjar det kosta pengar. Men du kan söka Britannica Concise Encyclopedia, Britannica Student Encyclopedia och en del annat (inklusive fragment av artiklar ur EB) gratis hur länge som helst från Britannicans söksida.

När du skriver

Språk, stil m.m.

Oxford University Press har lagt ut sina Guidelines for authors. De är naturligtvis främst avsedda för OUP:s författare, men nyttiga för var och en som tänker publicera en bok. (Typografiska och andra detaljer visar att sidan är tänkt för amerikansk, inte brittisk, bokproduktion.)

International Writing Centers Association (Syracusa University) har en webplats som innehåller en del matnyttigt. Titta t.ex. på länken ”Resources for writers”!

En värdefull samling länkar, som leder till mycket mer än titeln låter ana, är Modern Language Association (MLA) Writing Style Links.

Det finns också andra MLA. För medicinare har Medical Library Association gjort sin MLA Style Manual tillgänglig på nätet; den kan också laddas ned som pdf-fil.

Heter det kronisk (adjektiv) eller kroniskt (adverb) i ”kronisk(t) obstruktiv lungsjukdom”, KOL? Behöver du en ordlista över EU-termer, eller behöver du snabbt hitta Rådets direktiv om gemenskapsåtgärder för bekämpning av klassisk svinpest? Vill du se hur en professionell manusförfattare förvandlar ”Ekorrn satt i granen” till kortfilmsmanus? Önskar du att du hade en uppslagsbok med bank- och finansterminologi, eller mäklartermer, eller journalistjargong (vad är egentligen en ”nedryckare”?), eller skogsterminologi (vad menar en skogsägare med ”tvinmark”? Den finska Forskningscentralen för de inhemska språkens länksida är rena guldgruvan för språkfrågor, och för en del annat också.

Vilken engelska skriver du?

The Americans are identical to the British in all respects except, of course, language.
                                        Oscar Wilde

We (the British and Americans) are two countries separated by a common language.
                                        G.B.Shaw

Inte sällan ser man manus som innehåller en konstig blandning av brittisk och amerikansk engelska. Skillnaderna gäller stavning, vokabulär och en del grammatiska aspekter.

Vi rekommenderar som inledande översikt t.ex. American and British English differences; sedan kan du gå vidare och botanisera på länksidan Differences between British & American English.

Ett bra amerikansk-brittisk-amerikanskt lexikon är Jeremy Smiths The American-British British-American Dictionary. Där hittar du bl.a. också en praktisk liten länksamling.

Det Hemliga Tricket
Är du osäker på om en viss stavning (eller ett visst ord) är amerikansk eller brittisk kan du ta hjälp av t.ex. Google. Antag att du funderar på vad som är bäst i brittisk engelska: ”institutionalize” eller ”institutionalise”? Att börja leta i ordlistor har du inte tid med, och inte minns du adresserna till webbplatser med språkråd. Gör då så här: Öppna Google och skriv i sökrutan ”institutionalize”, gör ett mellanslag, och skriv ”site:.uk”. (Skriv däremot inte in citattecknen!) Nu visar Google alla träffar med den stavningen från brittiska webbplatser. Byt ut ”z” i ordet mot ”s”, gör om sökningen, och jämför antalet träffar. Proportionerna ger en indikation på vad som är vanligast i brittisk engelska.
        Vill du göra en liknande sökning i amerikanska texter kan du byta ut domännamnet ”.uk” mot t.ex. ”.org”. Med kommandot ”site:.org” söker du nämligen på amerikanska universitetssidor. Sannolikt kommer du att upptäcka att ”-ise” är proportionellt betydligt ovanligare i de amerikanska texterna än ”-ize” är i de brittiska.

Hur man skriver ett abstract

Från Waldenuniversitetet (MN, USA) kommer en pedagogisk handledning i hur man skriver en sammanfattning (abstract).

Hur man gör en bibliografi

Writers’ Workshop, University of Illinois at Urbana-Champaign, har publicerat en Citation Styles Handbook som innehåller de olika bibliografiska konventionerna inom American Psychological Association (APA) och Modern Languages Association (MLA).

Honolulu Community College Library har publicerat Writing a Bibliography: MLA Style, där man samlat instruktioner och exempel beträffande olika typer av material.

För den late har Robert J. Tiess publicerat en ”MLA citation generator”: man skriver in publikationens data i en blankett, varpå generatorn skapar en (hoppeligen) korrekt bibliografisk post i MLA-stil.

The MLA Bibliography Composer är en annan generator som gör samma sak.

Hur man gör ett index/register

Du tittar naturligtvis först på vår sida ”Att göra index/register” innan du går vidare!

Impressions Book and Journal Services, Inc har bl.a. publicerat sina Author Indexing Guidelines (kan också laddas ned som PDF-fil).

University of Nebraska Press ger en del goda råd till sina författare, bl.a. under rubriken Preparing Your Index.

Pengar!

Det finns många snälla människor som helst av allt vill hjälpa dig att få pengar. En del av dem hjälper samtidigt till med att rycka av dig en slant i förmedlingsavgift för att berätta om olika stipendier. Andra nöjer sig med att ge dig den information du vill ha.

En bra startpunkt är SyoGuiden, som informerar om både stipendier och mycket annat av intresse. Där hittar du StipendieGuiden, som har länkar till det mesta du behöver veta.

Till sist . . .

I det akademiska mandarinväldets värsta avarter ”betraktas endast professorer som fullvärdiga människor, docenter som misslyckade halvmänniskor, doktorer som kvartsmänniskor, och doktorander som omänniskor”. Detta, och mycket annat, lär man sig i Per Löwdins (doktorandombudsman i Uppsala) Ordlista för doktorander, som innehåller nyttig information även för den som råkar bo någon annanstans.

(”Licentiat Pseudonymus” skriver däremot i sin alltjämt läsvärda Hur man ligger vid universitet (Uppsala 1956) att ”en licentiat ännu är en lovande vetenskapsman, medan en riktig doktor ofta anses vara en avslöjad humbug”. Bokens anonyme författare blev emellertid med tiden en välkänd professor i såväl Uppsala som Köpenhamn. Så kan det gå.

Denna bok är f.ö. närmast skriven med en humanistisk referensram. Medicinare och naturvetare bör (också) låta biblioteket plocka fram Ole Didrik Lærums lika lättsamt kåserande Den förunderliga vetenskapen (Lund: Studentlitteratur 1983), en skrift som raskt krossar deras barnatro på Forskningens Upphöjda Allvar med sina skakande bilder av Hur Det Verkligen Går Till.)

Det finns naturligtvis massor av länkar man skulle kunna ha med på en sådan här sida. Ovanstående är endast avsett som förslag till goda startpunkter. Är någon av dessa länkar död, eller har du någon länk som du tycker är speciellt givande och borde vara med, eller vill du bara ge någon synpunkt i största allmänhet: skriv en rad till info@akademitjanst.se !

Senast aktualiserad 14 juli 2004