AVHANDLINGSSPECIALISTEN

Färdigställa manus

  Material

Det du leverar till oss är:

·	Alla texter, tabeller o.s.v. (i något ordbehandlingsprogram);
·	övrigt material (bilder, diagram m.m.);
·	en pappersutskrift av texten.

  Texter

Glöm inte detaljer som

·	eventuell dedikation;
·	ev. serienummer;
·	ev. förteckning över andra volymer i serien;
·	omslagstext (inkl. ryggtext och baksidestext);
·	spikblad;
·	ISBN-nummer (om inte vi ordnar det åt dig).

I samband med beställningen har du angett vilket format boken ska ha, t.ex. S5 (165x242 mm), A5 eller något specialformat.

Bildtexter kan bifogas separat (men ange i manus var bilderna ska in).

Formattera bara det alla nödvändigaste! Du använder förstås kursiv, fetstil, versaler o.s.v. (men med måtta), däremot inte understrykningar. De var en nödlösning från skrivmaskinernas tid och förekommer normalt inte i tryckta böcker, utom t.ex. i vissa språkvetenskapliga sammanhang.

Använd om möjligt inte heller fetstil inuti texten; det – liksom versaler – står ut som pelare från sidorna och är nästan alltid mer våld än nöden kräver när du vill framhäva någonting.

Att försöka skapa snygga sidor på skärmen och i din egen manusutskrift med hjälp av avstavningar, rak högermarginal, radavstånd o.s.v. är bortkastad möda och ställer bara till besvär när layoutaren ska börja arbeta med dina filer. I den färdiga boken blir det nämligen annan radlängd, radavstånd, typsnitt o.s.v. än i manuskriptet. Det första varje typograf måste göra när han får en sådan fil är att gå igenom och tvätta bort alltihop. För det ser ju inte särskilt vac-kert ut när avde-lade ord hamnar mitt på ra-den, till exempel.

Du ska inte göra tabeller och andra uppställningar med hjälp av mellanslagstangenten, utan med tabulatorn. Inte heller ska du skapa blockcitat med indragen vänstermarginal genom att göra indraget med returkommando efter varje rad plus ett antal mellanslag. Om du genomgående gör detta, och dessutom avstavar genom att skriva ett bindestreck följt av ett ”nytt stycke” (eller ny rad)-kommando, så har du åstadkommit en fil som det kan ta lång tid att få fason på innan själva layoutarbetet kan börja. En viss tvätt av materialet räknar vi naturligtvis alltid med, men om dina filer är fyllda med sådana stora problem orsakar detta ett extraarbete som inte omfattas av offerten.

Och att skapa ett problemfritt manus är i själva verket inte alls svårt. Du kommer långt om du följer två enkla råd:

·	Gör inga avstavningar!
·	Gör tabeller, uppställningar, blockcitat och liknande med tabulatorn!

Om detta verkar besvärligt: gör precis som du är van. Vi gör en snygg bok av ditt material i alla fall! – Och obs att detta bara gäller den fil du skickar till oss. Hur du gjort pappersutskriften är din sak.

Ange om du vill ha din ev. notapparat som fotnoter, slutnoter i varje kapitel, eller sist i boken. (I den pappersutskrift du sänder oss spelar det ingen roll var noterna sitter.)

För övrigt behöver du inte bekymra dig om alla regler och konventioner beträffande en boks olika element, deras utformning och relationer till varandra. Vi sköter den saken åt dig.

För engelska texter bör du också ange om du vill att vi ska använda brittiska eller amerikanska konventioner beträffande skiljetecknen. (Detta är en punkt där t.o.m. skribenter på hög akademisk nivå gör sig skyldiga till stora försummelser eller inkonsekvenser.) Titta på ”Vilken engelska skriver du?” på vår länksida!

Korrekturläs noga!

All korrekturläsning och allt tankearbete bör vara avslutat innan du skickar in ditt manus! Det är vanligt att man grips av Stor Inspiration när man får se sin bok i ombrutet korrektur. Man inte bara hittar stavfel som förbisetts av både handledare och en själv; man vill också göra tillägg, omformuleringar och strykningar.

Sådana ändringar kan orsaka rätt mycket merarbete (läs: tidsutdräkt och extra kostnader). I ditt eget intresse: undvik detta!

Illustrationer m.m.

De bilder du inte har i digital form kan vi scanna in. För bästa resultat bör originalen då ha så hög kvalitet som möjligt; en xeroxkopia ur en bok blir knappast tillfredsställande.

Du bör inte heller leverera bilder enbart inlagda i t.ex. en MS Word-fil. Detta visar ju på enklaste sätt var du vill ha bilderna/tabellerna, men vi vill helst också ha dem i det ursprungliga bildformatet. Ring oss så ger vi råd!

Tabeller och andra uppställningar

Tänk på att tabeller, illustrationer o.s.v. ska in på en oftast ganska liten satsyta. Detta glömmer man lätt bort när man gör sina preliminära utskrifter på A 4-papper.

Innan du gör en uppställning: ta en bok med samma storlek som din kommande avhandling och mät satsytans bredd (radlängden). Den kanske bara är en dryg decimeter – 2/3 av en A4-sida! Tänk på det när du konstruerar din tabell. Verkar det bli problem: ta upp saken med oss!

Vi upprepar: använd inte mellanslagstangenten utan tabulatorn när du gör tabeller och uppställningar! Inte många har upptäckt att den behändigt kan ställas in i vilka lägen som helst - titta i handboken, fråga någon, eller experimentera. Belöning: din tabell blir mycket snyggare!

Skriv aldrig ”...som följande tabell visar:”, ” ...som man ser på denna bild:” och liknande. Det är ju inte alls säkert att texten hamnar på ett sådant ställe på boksidan att det finns plats för bilden eller tabellen just där. Skriv i stället: ”...som fig. 5 visar”, ” som man ser på fig 14” osv.

Pappersutskriften

Det räcker med en vanlig arbetsutskrift i A4 med vilket typsnitt, radavstånd o.s.v. du vill. Inga konstigheter alltså! Utskriften behövs som referens för att se hur du tänkt dig uppställningar, rubriknivåer m.m.

Specialtecken

Rådfråga oss om du använder/behöver specialtecken av något slag.

Manustvätt och finesser

Datorn är ingen skrivmaskin

Undvik att använda skrivmaskinsteknik vid datorn. Inga dubbla mellanslag mellan meningar, efter kursiva ord och efter fotnotsiffran i notapparaten.

Konstruera inte tabeller och uppställningar med hjälp av mellanslagstangenten. Använd tabulatorn – men inte med standardinställningarna, utan ändra tab.stoppen efter din tabells behov. Men tycker du detta verkar svårt: skriv som det är enklast för dig, och lämna resten åt oss.

Läs gärna bruksanvisningen!

      When everything else fails: read the instruction.

Få har läst bruksanvisningen till sitt ordbehandlingsprogram. Men du gör dig själv en stor tjänst om du sätter dig in i, och tillämpar, åtminstone två saker: tabulaturuppställningar och stilmallar (styles).

Nej, detta är inga krav eller villkor. Men om du använder dessa två hjälpmedel rationaliserar du inte minst ditt eget arbete betydligt. Vi försäkrar!

Ingår boken i en serie?

Om boken ska anpassas till en viss stilmall enligt kraven för en viss serie, så måste vi förstås få tips om vad vi ska använda som modell. Vissa serier har mycket exakta stilmallar med typografiska preciseringar som inte alls är förenliga med moderna dataprogram, utan kräver specialkunskaper när de ska tillämpas.

(Ett av våra universitet använder i sina stilmallar gamla europeiska typografiska mått, som i grunden skiljer sig från de amerikanska som alla datorers layoutprogram bygger på. T.o.m. den europeiska och den amerikanska s.k. typografiska punkten (alla måtts grundenhet) har olika storlek, varför varje försök till ”direktöversättning” garanterat blir fel!)

Utländska språk

Tänk på att konventionerna beträffande skiljetecken skiljer sig mellan olika språk. Och detta gäller inte bara språk som danska, tyska, franska o.s.v! Skriver du på brittisk engelska ska du inte använda skiljetecken på det sätt man gör i amerikansk engelska och tvärtom; här finns det nämligen många skillnader som de allra flesta inte alls är medvetna om, hur bra de än är på engelska i övrigt.

Är du osäker: bekymra dig inte, utan låt oss fixa saken. Det ingår i priset som vår rutinmässiga manuskontroll.

Kan du svenska?

För att skriva en korrekt svenska ska man inte bara behärska ordförråd, formlära och syntax. Man måste också veta hur man använder skiljetecken på ett korrekt sätt, när man skriver med stor eller liten bokstav, när ordkombinationer ska vara hopskrivna eller isärskrivna o.s.v.

Detta gäller inte bara författare. Har du åtagit dig att vara redaktör för t.ex. en antologi ser det inte bra ut om du börjar ändra en författares korrekta språk till något felaktigt. Men tyvärr är sådan demeriterande klåfingrighet från redaktörer något inte alldeles ovanligt.

För att ta ett par enkla exempel: man skriver inte

   Måns fräste: ”Du är dummare än jag trodde!”.

utan

   Måns fräste: ”Du är dummare än jag trodde!”

Man skriver inte heller:

   Pelle tänkte: ”Jag är en snäll katt”.

utan:

   Pelle tänkte: ”Jag är en snäll katt.”

Gör alltså inte bort dig, utan skaffa (och läs) Svenska språknämndens lilla bok Svenska skrivregler medan tid är. Du kommer snabbt att bli institutionens orakel i språkfrågor!

Index/register

Ett genomtänkt register ökar bokens användbarhet rejält. Läs mer om att göra register!

Hur stor blir boken?

En normal manussida i A4 innehåller ca 2.000 tecken (det är vad Sveriges författarförbund utgår från i sina arvodesberäkningar). Trycker du din bok i S5 (165x242 mm) bör du inte räkna med mer än ca 2.500 – 2.900 tecken/trycksida (inkl. mellanslag och skiljetecken) om du vill att boken skall bli snygg och lättläst.

Sedan tillkommer försidor m.m.; och rubriker, blanksidor, tomma ytor i slutet av kapitel, illustrationer m.m., samt kanske förteckningar över acta och annat, gör att boken blir längre än i ditt manuskript. Och glöm inte bort fot- eller slutnoterna! Men med hjälp av tecken/ordräkningsfunktionen i ditt ordbehandlingsprogram och några enkla räkneoperationer får du en uppfattning om hur stor din bok blir.