AVHANDLINGSSPECIALISTEN

Att göra index/register

Att göra ett bra index kräver noggrann planering. Ett väl genomtänkt index gör att dina författarmödor kommer till mycket större nytta än annars. Motsatsen är enbart irriterande.

Här följer några punkter att tänka på.

  Analytiskt och syntetiskt index

Ett konkret exempel:

I ett analytiskt index står det under bokstäverna B, N och S bl.a.

bushmän 35, 40 nuer 40, 86 shilluk 14, 93

I ett syntetiskt index samlar man företeelser i överordnade kategorier, och där hittar man kanske i stället under bokstaven A:

Afrika, folkgrupper: bushmän 35, 40; nuer 40, 86; [osv.]

Ett syntetiskt index kan ge värdefulla översikter, men har också sina risker. När läsaren inte hittar det ord han söker måste han fundera ut under vilket huvudord det placerats (om det alls finns med).

Man bör alltså leva sig in i hur läsaren tänker. Om han vill se vad det finns i boken om nuer, letar han då efter ”nuer” i registret? Eller efter ”Afrika, folkgrupper”? Eller ”Folkgrupper, Afrika”? Eller kanske ”Etniska grupper, Afrika”? Eller något annat?

Och ofta kan de naturligt tänkbara alternativen vara många fler än så. Försök i görligaste mån att tillämpa konsekventa logiska strukturer när du konstruerar de olika kategorierna. Och att strö in hänvisningar hjälper till att göra läsaren glad och tacksam i stället för irriterad!

Alfabetisering

Här finns två principer: ”ord-för-ord” och ”bokstav-för-bokstav”.

Enligt den förra alfabetiseras ”English Revolution” före ”Englishmen”, och enligt den senare blir det tvärtom. Ingendera är fel – huvudsaken är, som alltid, att man är konsekvent – men t.ex. bibliotekarier tänker normalt ”ord-för-ord”.

Namn medför särskilda problem. Ska Laurens van der Post stå på V, D eller P? Ska Det Norske Nobelinstitutt stå på N – man tar ju inte med artiklar vid alfabetisering?

(Svar: Laurens van der Post ska stå på prefixet, alltså V; och Det Norske Nobelinstitutt på D, eftersom artikeln ingår i namnet.)

Konsultera för sådana problem bl.a. Bibliotekstjänsts Katalogiseringsregler för svenska bibliotek. (Denna bok bör f.ö. finnas på varje institutionsbibliotek.) Vi ger gärna upplysningar och råd i denna och liknande frågor!

Arbetssätt

Börja planera registret redan när du skriver boken. Gör anteckningar om lämpliga registerord. Gör sedan en samlad bedömning, och skriv manus till hela index. Som hjälp för dig själv för du in manusets sidsiffror.

De slutgiltiga sidsiffrorna (pagina) skriver du in sedan, när du fått det ombrutna korrekturet. Gå igenom boken och ditt manus och fyll i sidsiffrorna i din ordförteckning.

Börjar man förteckna registerord när man läser boken från början, visar erfarenheten att det lätt bli oproportionerligt många ord från de första kapitlen. Sedan tunnas det ut. Var alltså på din vakt mot detta, och var medveten om på vilka kriterier du väljer indexorden.

Man kan inte överlåta åt något dataprogram att göra jobbet. I så fall får man med en irriterande mängd fall då ordet nämns i förbifarten utan att dessa är värda att tas med i registret. Omvänt missar programmet när den företeelse ordet står för behandlas utan att själva ordet nämns.

Tips!

Många bra tips om hur man gör ett index hittar du via vår länksida.